hela denna avdelning är en annons från Helsingborgs Stad
17 februari 2020

Efter 32 år på kontor – inte mycket som är sig likt

På tiden innan internet förlitade sig kommunens kontorsarbetare på telefon, post och ibland fax för sin kommunikation. ”Den största förändringen kom med digitaliseringen och inte minst e-posten. Det ändrade i grunden vårt sätt att arbeta”, säger Torsten Herbertsson, som arbetat 32 år i Helsingborgs stads tjänst.

På 1980-talet gick kontorsvaktmästare flera gånger om dagen runt med en vagn på kontoren på Helsingborgs stad och delade ut post. Hade man ställt en fråga till en kollega i ett brev tog det några dagar att få svar.

– Något annat var fysiskt omöjligt. Det var inget som stressade en. Det var så det var, säger Torsten Herbertsson, som nyligen gick i pension efter mer än 32 år i kommunens tjänst.

 

På denna tid fanns heltidsanställda på kontoren som enbart arbetade med att skriva rent kollegornas handskrivna anteckningar. Torsten Herbertsson har också sett en yrkeskategori försvinna, de som anställdes för att utföra, som det stod i jobbannonserna, ”på ett kontor förekommande arbetsuppgifter”. Dessa uppgifter handlade exempelvis om att svara i telefon, anteckna och skicka brev.

– När jag började på kommunen var många av mina kollegor kontorister och hade gått grundskola eller folkskola. Det senaste årtiondet har jag inte haft någon kollega utan akademisk bakgrund. Det har skett en väldig professionalisering av kontorsarbetet på kommunen, säger Torsten Herbertsson.

 

När datorerna, eller ordbehandlarna som de då kallades, gjorde sitt intåg i det offentliga Sverige på 1980-talet minns Torsten Herbertsson ett motstånd från kollegorna.

– Det var exempelvis handläggare som ifrågasatte varför de själva skulle behöva skriva sina beslut. De tyckte nog att det tog tid ifrån deras egentliga arbetsuppgifter, som att motivera och fatta beslut.

 

1987 började Torsten Herbertsson på det som då hette skoldirektionen på Helsingborgs kommun.

– Det var ett vikariat men visade sig bli 32 år, säger Torsten Herbertsson.

 

Här på Skoldirektionen på Bergaliden började Torsten Herbertsson sin kommunala bana i Helsingborg 1987. Bild: Blomgren Hilding

 

År 1990 skedde en stor organisationsförändring och kommunen delades in i kommundelsnämnder. Torsten Herbertsson arbetade under ett års tid som ekonom på Ödåkra stadsdelsnämnd. Efter valet 1991 blev det annat styre och organisationen skrotades. Vilket var tur för Torsten Herbertsson för ekonomi var inte hans grej.

I början av 1990-talet tog digitaliseringen fart, inte minst med e-posten.

– Den förändrade i grunden vårt sätt att arbeta. Nu är det svårt att tänka sig att inte börja arbetsdagen med att se om det kommit några nya mejl, säger han.

 

Efter en tid som arkivarie på stadsarkivet började Torsten Herbertsson på informationsavdelningen, där han arbetade med personaltidningen ”Oss emellan” och tidningen ”Vårt Helsingborg”, som delades ut till kommuninvånarna.

– Vi hade också ett slags nyhetsbrev kallat ”Lönetillägget”. Det gick ut med post till alla stadens anställda en gång i månaden tillsammans med lönebeskedet, säger Torsten Herbertsson.

 

På 1990-talet arbetade Torsten Herbertsson på stadsarkivet som då låg i markplan på Rådhuset. Bilden togs till en krönika i stadens personaltidning. Bild: HBG-bild

 

Vid mitten av 1990-talet var Torsten Herbertsson med och tog fram kommunens första webbplats, helsingborg.se.

– Jag blir inte så stolt när jag nuförtiden kikar tillbaka och ser hur webben såg ut då. Men det har som tur är hänt en hel del sedan dess.

 

I början av 2000-talet fick fler och fler kontorsanställda på kommunen mobiltelefon, som komplement till den fasta telefonen.

– Vi hade båda delar ett tag. Det var självklart att ha en fast telefon, mobilen använde man bara när man inte var på kontoret. I början var det lite av en statussymbol att ha mobiltelefon. Nuförtiden har ju många sexåringar det, säger Torsten Herbertsson.

 

På 1980-talet var det ett flitigt telefonerande på många av kommunens kontor. Här syns trafikledare Bo Olsson samordna transporter över telefon och kommunikationsradio på transportavdelningen på dåvarande gatukontoret på Gåsebäck 1986. Bild: Stadsarkivet

 

Innan de öppna kontorslandskapen gjorde sitt intåg på Sveriges kontor hade många anställda egna rum, som de inredde med exempelvis krukväxter, skrivbordsunderlägg och bilder på sina barn. Torsten Herbertsson tycker att de öppna kontorslandskapen generellt inneburit en försämring av arbetsmiljön.

– Man blir oftare störd av omgivningen och får svårare att koncentrera sig. Det finns forskning som visar att systemet är bra för arbetsgivarens ekonomi, men dåligt för de anställdas prestation.

 

I dagsläget är många svenskar uppkopplade hela tiden. Torsten Herbertsson ser allt fler tecken på att fritid och arbetstid flyter ihop.

– Det kan vara en generationsfråga, men jag tror inte att det är nyttigt. Får jag ett jobbmejl på lördag eftermiddag är jag plötsligt mentalt tillbaka på jobbet igen, trots att jag är ute i skogen med familjen.

 

Vad är det som fått dig att stanna kvar i organisationen i över 30 år?

– Frihet i arbetet. Jag har ofta kunnat forma mitt jobb. Det har jag uppskattat.

 

Finns det något som du extra stolt över?

– Att jag lett stadens satsning på klarspråk. Över 2500 anställda i Helsingborgs stad har gått en lärarledd heldagsutbildning, vilket gör det till landets största klarspråksprojekt. Där har jag gjort ett bestående avtryck på Helsingborgs stad.

 

Helsingborgs klarspråksarbete har också gjort avtryck i det offentliga Sverige, där det blivit ett uttryck att en text behöver “klarspråkas”.

– Och enligt Språkrådet kommer detta nya verb från Helsingborg, avslutar Torsten Herbertsson.

 

Fotnot: Språkrådet ansvarar för språkvården i Sverige och är Sveriges officiella organ för språkvård och språkpolitik. Det är en del av myndigheten Institutet för språk och folkminnen.

 

Artikeln är publicerad av Helsingborgs stad. Du når oss via mejl här.

 

Helsingborgs Dagblad
Ansvarig utgivare: Pia Rehnquist
Produktion: Bonnier News Brand Studio
Om cookies