hela denna avdelning är en annons från Helsingborgs Stad
28 december 2020

Kärnan – från bunker till besöksmål

Omkring år 1320 stod det klart, tornet i centrala Helsingborg som vi idag kallar Kärnan. Då var både Helsingborg och resten av Skåne en del av Danmark. Men vad hände i och kring Kärnan de kommande 700 åren?

Det drygt 30 meter höga tornet och borgen runtomkring var lite av en medeltidens motsvarighet till en jättelik militär bunker. Kärnan och anläggningen runtomkring skulle utstråla makt; kraft och ointaglighet och byggdes därför utan de tjusiga detaljer och utsmyckningar som man annars under medeltiden kunde vara så förtjust i.

Ett borgtorn var tidigt en symbol för Helsingborg, om det skvallrar ett dokument daterat 1468. Sigillet på detta brev är Helsingborgs stads allra första kända, och är grunden till dagens stadsvapen. Men hur såg tornet ut på insidan? Det har skiftat över tid, och det var både ett bostads- och försvarstorn och våningsplanen var indelade efter funktion. I huvudsak matlagning längst ner, ett representativt finrum i mitten och troligen logement och magasin längst upp. En del väggar var klädda med panel och idag finns det spår av färg på väggar och valv så dessa var förmodligen rikt dekorerade.

 

Från terrassen längst upp har man god utsikt över hela Helsingborg.

 

I slutet av 1580-talet beskriver den Helsingborgsfödde lundabiskopen Mogens Madsen Kärnan och Helsingborgs slott som den “ypperligt befästade borgen”. Här bodde länsinnehavaren som var kungens ställföreträdande. Men borgen började att bli omodern, bland annat i jämförelse med det som skulle bli Kronborg bara några kilometer bort. Det var också en medeltida befästning men som under 1570- och 80-talen fick utseendet av ett renässanspalats. Helsingborgs slott var däremot föråldrat och trångt och under 1600-talet genomfördes därför en serie rivningar och ombyggnationer. Den medeltida ringmuren revs och ett för tiden modernt omfattande försvarssystem med bastioner, vallar och vattengravar anlades runt Kärnan.

Efter freden i Roskilde 1658 blev bland annat Skåne och därmed Helsingborg en del av det svenska riket. Under skånska kriget 1676-1679 kontrollerades Helsingborg omväxlande av svenska och danska styrkor och många byggnader i staden förstördes. Några byggnader klarade sig och står kvar än idag – Jacob Hansens hus, Mariakyrkan och Kärnan. Efter kriget revs alla försvarsverk runt Kärnan och tornet lämnades ensamt kvar.

 

Kärnan var en ruin innan den restaurerades i slutet av 1800-talet. Här ser vi även Villa Skalet som revs 1984.

 

Under 1700- och 1800-talen gick väder och vind hårt åt tornet. Eftersom det saknades ett skyddande tak kom regnvatten ner i murverket och gjorde att det sprack. När tornet till slut skulle renoveras och snyggas till i slutet av 1800-talet liknade det därför mest en ruin. Men efter restaureringen fick Kärnan nytt liv, nu som besöksmål. 1894 öppnades den för besökare och idag är Kärnan museum som rymmer utställningar över borgens historia.

 

Den här bilden är troligen tagen inför Helsingborgsutställningen 1903.

 

Ny bok om Kärnan

Alldeles nyligen kom en ny bok om Kärnan ut; Kärnan från dansk riksborg till svenskt kulturarv. Boken innehåller sex artiklar om tornet och borgen och om vardagsliv både innan- och utanför murarna, om förändringarna under 1600-talet, samt Kärnan som turistmål och hur den avbildats i konst och som logotype.

Du kan också testa att besöka Kärnan och borggården i mobilspelet Uppdrag Kärnan.

 

Helsingborgs Dagblad
Ansvarig utgivare: Pia Rehnquist
Produktion: Bonnier News Brand Studio
Om cookies