hela denna avdelning är en annons från Helsingborgs Stad
21 december 2020

Så gick det till när Terrasstrapporna byggdes

2019 blev renoveringen av Terrasstrapporna klar. Men varför byggdes trapporna en gång i tiden och hur gick det till?

 

Naturen bjuder ofta på rejält motstånd, också inne i städer. Sundet Bosporen delar Istanbul i två delar och hålls ihop av broar och en tunnel. Lissabons jobbiga backar bemästras till del med hjälp av spårvagnar. Ett lokalt blygsammare exempel är Terrasstrapporna. Här handlar det om en bygglösning som en gång för drygt 100 år sedan syftade till att erbjuda en trivsam promenad upp eller nedför landborgen mitt i Helsingborg.

 

När bygget av Terrasstrapporna började år 1900 saknades ett sätt att ta sig från Stortorget upp till Kärnan. Bild: Helsingborgs muséers samlingar

 

Att ta sig upp till Kärnan innan trapporna kom till var inte lätt. En skribent suckade i Helsingborgs Dagblad 1902 över att det inte var helt enkelt att nå dit ”… det är något besvärligt, att på branta och krokiga stigar taga sig upp”. Dittills hade man enklast tagit sig upp- eller nerför via Hallbergs då lite rangliga trappor eller längs med Långvinkeln eller Bergaliden. Dessutom var den östra delen av Stortorget blockerad av rejäla hus. Man kom inte alls åt landborgen från torget. Det behövdes en rak och säker gångväg som erbjöd ett promenadtokigt sekelskifte en gångtur i stil och klass.

 

Den naturliga utmaningen som löper genom staden är den unika landborgen, en förkastningsbrant i jordskorpan som skjutit upp flera miljontals år gamla lager av ler- och sandsten i höjden. Branten är rejäl och det är förstås ingen tillfällighet att bland annat både borg och borgtorn anlades där uppe på höjden under medeltiden.

 

Att Terrasstrapporna kom till just vid sekelskiftet 1900 låg så att säga i tiden. Många städer växte rejält, så också Helsingborg, och då som nu var byggprojekten många. Det byggdes inte bara av skäl som hade med industri och transport eller annan samhällsnytta att göra. Det var också en tid då man gärna byggde för att försköna, för att framhäva och för att skapa tydliga landmärken.

 

Arbetare har gjutit trappan ned till Stortorget någon gång mellan år 1900-1903. Bild: Helsingborgs muséers samlingar

 

I Helsingborgs museers årsbok nr 27 skriver den förre museichefen Torkel Eriksson om trappornas tillkomst. Vi får där veta att idén till Terrasstrapporna ursprungligen kom från den energiske Oscar Trapp. Han hade länge drivit idén om renoveringen av Kärnan, och när den tagit sin början 1893 lade han också fram projektförslaget i Helsingborgs stadsfullmäktige.  Det behövdes en fungerande passage till det gamla tornet, som efter att renoveringen stod klar, förstås skulle bli en ännu populärare turistattraktion. I presentationen av idén hette det att det inte enbart var en fråga om att enkelt komma upp; en vacker och väl genomtänkt lösning skulle dessutom göra torget och därmed staden vackrare.

 

Diskussioner följde, det var ju en fråga om massor av pengar, praktikaliteter och inte minst vem som skulle rita och bygga. 1900 inleddes det stora byggprojektet. Då hade arkitekten Gustaf Améen vunnit en tävling 1898 om det mest genomtänkta förslaget till terrasstrappor som ledde från torg till torn. I ett av hans omarbetade förslag fanns inte bara terrasserade vackra trappor i historisk stil, utan också en hög medeltidslik borgmur som sträckte sig söderut längs med landborgens kant. Den slöt an till en restaurangbyggnad, också den i medeltida stil, men till sist blev det varken mur eller restaurang.

 

Här syns mer än 20 arbetare i full färd med att bygga det norra tornet och bron mellan tornen. Bilden är tagen någon gång mellan år 1900-1903. Bild: Helsingborgs muséers samlingar

 

Både trappornas utformning och bygge blev en följetong i såväl lokal som i nationell press. Mycket kommenterades men främst diskuterades de två tornen i anläggningen. Några påpekade att dessa skulle skymma själva Kärnan om man stod på torget och blickade uppåt. Också själva trappstegens bredd och höjd blev föremål för närsynt påpekande.

 

Historien om Terrasstrappornas tillkomst är både lång och innehållsrik, men slutligen kunde de invigas den 12 juni 1903 av kung Oscar II. Passande nog var Helsingborg samtidigt värd för den stora Industri- och slöjdutställningen som fanns att besöka i Slottshagen den sommaren. Trapporna kom alltså att fungera som en imponerande entré dit in. I samma vecka invigdes också Helsingborgs spårväg. Är du nyfiken på den händelserika Helsingborgssommaren 1903, ta en titt i årsboken ”Kring Kärnan” nr 32.

 

Terrasstrapporna murades tegelsten för tegelsten. Ett par år tidigare hade arkitekten Gustaf Améens förslag med terrasserade trappor i historisk stil blivit det vinnande bidraget. Bild: Helsingborgs muséers

 

Med terrasstrappor och spårväg fick staden två geniala trafiklösningar, en modern elektrifierad rälsbunden och en stenlagd som endast krävde muskelkraft. Sex år senare, 1909, kompletterades trapporna med den hiss som sedan dess transporterat helsingborgare och turister. Under de 115 år som gått sedan dess har trapporna gjort att gångtrafikanter kan ta sig smidigt upp eller nedför landborgen. Det har hänt att den tegeltunga utformningen har debatterats. Men trapporna har fortsatt att fungera som en mötesplats och ofta ett stopp för fotograferande turister, en plats för nöjesarrangemang, manifestationer, studentfestligheter och ett och annat SM-guldfirande.

 

Här kan du söka fram fler bilder från bygget av Terrasstrapporna (sök ”terrasstrapporna”)

 

Text: Pelle Johansson, Antikvarie, Kulturmagasinet

 

 

 

Utställningen i Helsingborg den 26 juni 1903. Bild: fotograf saknas

 

Artikeln är publicerad av Helsingborgs stad. Du når oss via mejl här.

 

 

 

Helsingborgs Dagblad
Ansvarig utgivare: Pia Rehnquist
Produktion: Bonnier News Brand Studio
Om cookies